1 Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
2 Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software
5 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
6 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
7 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
9 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
10 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
11 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
12 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
13 den och trycker sedan <chr>.
15 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
16 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
17 kommando. Till exempel:
18 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
19 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
20 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
21 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
22 fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
24 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
25 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
26 bläddrar framåt i filen.
28 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
29 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
30 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
31 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
32 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
34 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
40 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
42 C-v Flytta en skärmbild framåt.
43 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
44 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
45 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
48 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
49 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
52 Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
53 har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
54 effektivare om du använder C-v och M-v.
57 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
58 ------------------------------
60 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
61 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
63 Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
64 men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
65 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
66 fyra piltangenterna. Så här:
71 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
76 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
77 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
80 Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
81 för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
82 och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för
83 att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden.
85 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
87 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
88 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
91 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
92 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
95 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
96 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
97 flyttar markören över radslutstecknet.
99 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
101 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
102 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
103 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
106 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
107 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
108 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
109 försvinner ut ur skärmbilden.
111 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
112 C-n och se vad som händer.
114 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
115 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
116 flyttar den ett ord bakåt.
118 >> Prova några M-f och M-b.
120 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
121 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
122 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
125 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
126 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
127 placeringar av markören både i och mellan ord.
129 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
130 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
131 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
132 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
133 (bokstäver, rader, etc.).
135 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
136 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
137 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
139 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
140 Prova också några M-a och sedan några M-e.
142 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
143 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
144 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
146 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
147 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
150 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
151 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
153 C-f Flytta markören ett steg framåt
154 C-b Flytta markören ett steg bakåt
156 M-f Flytta markören ett ord framåt
157 M-b Flytta markören ett ord bakåt
159 C-n Flytta markören till nästa rad
160 C-p Flytta markören till föregående rad
162 C-a Flytta markören till början av raden
163 C-e Flytta markören till slutet av raden
165 M-a Flytta markören till början av meningen
166 M-e Flytta markören till slutet av meningen
168 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
169 Dessa är de kommandon som används mest.
171 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
172 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
173 flyttar den till slutet av texten.
175 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
176 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
177 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
180 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
181 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
183 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
184 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
186 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
187 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
188 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
189 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
190 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
191 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
192 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
193 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
194 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
196 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
197 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
198 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
199 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
200 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
201 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
202 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
203 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
206 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
208 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
209 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
211 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
212 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
213 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
214 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
215 dess värde, gör kommandot något annat.
217 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
218 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
219 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
220 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
223 >> Prova C-u 8 C-v nu.
225 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
226 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
228 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
229 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
230 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
231 med musen kan du rulla texten.
233 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
234 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
235 texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
237 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
238 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
245 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
246 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
247 som tar för lång tid att utföra.
249 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
250 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
252 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
253 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
254 du avbröt argumentet med C-g.
256 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
262 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
263 använda dem av misstag.
265 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
266 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
267 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
269 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
270 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
271 svarar du "n" på frågan.
273 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
274 Skriv n som svar på frågan.
280 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
281 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
282 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
283 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
285 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
287 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
288 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
291 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
293 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
294 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
296 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
298 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
299 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
300 KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x
301 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
302 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
305 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
306 -------------------------
308 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
309 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
310 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
313 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
314 <Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt
315 använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
316 Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten,
317 och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
319 Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du
320 använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt
321 med "Delete" men det är inte <Delback>.
323 Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella
326 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
327 använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen,
328 du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen.
329 Detta är bara en lokal kopia.
331 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
332 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
333 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
334 indikerar att raden fortsätter.
336 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
337 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
338 fortsättningstecknet ser ut.
340 >> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en
341 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
343 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
344 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
345 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
346 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
348 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>.
349 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
351 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
353 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
354 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
355 skrivas flera gånger.
357 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
359 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
360 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
361 översikt över kommandon för radering:
363 <Delback> Raderar tecknet som står precis före markören
364 C-d Raderar tecknet som står precis under markören
366 M-<Delback> Raderar ordet precis före markören
367 M-d Raderar ordet precis efter markören
369 C-k Raderar från markören till slutet av raden
370 M-k Raderar till slutet av stycket
372 Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
373 följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis
374 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
375 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
377 Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av
378 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
379 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
380 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
383 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
384 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
385 längst ner på skärmen.
386 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
388 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
391 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
392 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
393 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
394 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
395 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
396 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
397 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
399 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
400 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
401 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
404 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
405 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
406 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
407 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
408 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
409 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
411 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
412 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
413 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
414 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
415 annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
416 fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
417 flera lika förekomster av den.
419 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
420 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
422 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
424 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
425 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
427 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
429 Och hämta så tillbaka igen:
431 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
432 Så kopierar man text.
434 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
435 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
436 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
437 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
438 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
439 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
440 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
441 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
442 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
443 återtagna texten där den är.
445 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
446 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
448 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
449 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
450 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
451 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
452 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
453 prova med positiva och negativa argument till M-y.
459 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
460 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
462 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
463 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
464 repetition upphäva ett kommando till.
466 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
467 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
468 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
469 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
470 för att ångra inskriven text.
472 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
475 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
476 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
477 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
478 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
479 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
481 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
483 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
484 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
485 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
486 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
492 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
493 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
494 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
495 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
497 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
498 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
499 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
500 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
501 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
502 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
504 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
505 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
506 "--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
507 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
508 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
509 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
511 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
512 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
513 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
514 att du gett kommandot
518 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
519 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
520 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
521 för att förändra filnamnet.
523 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
524 avbryta med kommandot C-g.
526 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
527 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
528 du inte finner någon fil.
530 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
531 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
532 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
534 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
535 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
540 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
541 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
542 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
543 slutet av det ursprungliga filnamnet.
545 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
546 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
549 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
550 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
553 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
554 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
555 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
556 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
557 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
560 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
561 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
562 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
563 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
564 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
565 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
572 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
573 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
574 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
577 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
578 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
579 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma
580 tillbaka till den här vägledningen.
582 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
583 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
584 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
586 C-x C-b Listning av buffertar.
590 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
591 den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
592 Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
594 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
596 När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
597 Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
598 så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
599 motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
600 C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
601 kommandot anger du buffertens namn.
603 >> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo"
604 som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
605 <Return> för att komma tillbaka till den här handledningen.
607 Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
608 katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
609 C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
611 All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
612 del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
613 "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
614 skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
615 någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
616 raden i Emacs sessionen.
618 >> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
619 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
622 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
623 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
624 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
625 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
626 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
627 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
628 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
630 C-x s Spara buffertar
632 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
635 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
636 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
637 TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
640 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
641 -------------------------------
643 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
644 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
645 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
647 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
648 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
651 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
652 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
653 C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
654 för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
655 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
656 innan Emacs avslutas.
658 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
659 återvända till samma Emacs senare.
661 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
662 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
663 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
665 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
666 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
667 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
668 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
670 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
671 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
672 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
673 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
674 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
675 istället för att avsluta.
677 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
682 C-x s Spara några buffertar
683 C-x C-b Lista buffertar
685 C-x C-c Avsluta Emacs
686 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
689 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
690 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
691 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
692 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
693 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
694 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
695 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
696 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
697 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
698 kommandot med <Return>.
700 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
701 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
702 avsluta bägge argumenten med <Return>.
704 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
705 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
707 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
708 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
709 ordet förekom, från markören och nedåt.
715 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
716 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
717 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
718 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
719 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
720 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
721 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
723 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
724 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
725 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
726 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
732 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
733 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
734 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
741 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
744 --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
746 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
748 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
749 visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
750 befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
751 skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
752 filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
753 hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
755 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
756 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
758 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
759 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
760 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
762 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
763 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
764 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
766 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
767 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
768 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
769 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
771 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
772 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
773 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
774 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
775 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
776 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
777 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
779 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
782 >> Skriv M-x text mode<Return>.
784 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
785 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
786 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
787 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
789 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
790 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
793 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
796 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
798 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
800 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
802 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
803 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
804 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
805 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
806 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
808 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
809 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
810 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
813 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
814 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
815 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
816 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
819 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
820 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
821 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
823 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
824 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
825 genom ett numeriskt argument.
827 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
828 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
829 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
830 att använda C-x f en gång till.
832 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
833 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
834 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
835 du önskar att omformatera.
837 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
843 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
844 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
845 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
846 teckensträngen uppträder.
848 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
849 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
850 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
853 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
854 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
856 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
857 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
858 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
859 efter. <Return> avslutar sökandet.
861 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
862 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
863 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
864 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
865 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
867 >> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
868 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
870 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
871 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
872 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
873 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
874 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
875 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
877 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
878 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
879 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
880 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
881 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
883 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer
884 du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
885 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
886 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
887 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
888 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från
889 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
892 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
893 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
896 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
897 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
898 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
899 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
905 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
908 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
909 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
911 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
912 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
915 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
916 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
918 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
921 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
922 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
925 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
926 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
927 gjorde när du lämnade det.
929 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
930 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
931 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
932 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
933 för det valda fönstret (selected window).
935 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
936 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
937 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
938 i det andra fönstret.
940 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
941 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
942 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
943 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
944 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
946 Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
947 ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
948 KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
949 sig och inte en äkta "modifierare".
951 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
954 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
955 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
956 som markören står i."
958 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
959 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
960 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
963 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
966 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
967 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
968 Markören flyttats också dit.
970 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
971 1 för att bli kvitt det nedre igen.
974 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
975 -----------------------------
977 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
978 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
979 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
980 istället för (Fundamental).
982 För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
983 Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
984 bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
986 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
987 <ESC> för att komma ut.
989 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
990 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
991 under rekursiv redigering.
997 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
998 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
999 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
1000 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
1001 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
1002 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
1005 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
1006 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
1007 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
1008 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
1009 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
1011 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
1012 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
1013 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
1014 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
1017 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
1018 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
1022 Meddelandet skall då bli något i stil med:
1024 C-p runs the command previous-line
1026 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
1027 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
1028 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1029 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1031 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
1032 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1034 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1039 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1040 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1041 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1042 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1044 Här är fler varianter på C-h:
1046 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1048 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1049 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1050 som implementerar kommandot C-p.
1052 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1053 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1054 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1056 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1057 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1058 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1059 kommandon kan aktiveras med META-x. För några
1060 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1061 en eller två tecken som kör det kommandot.
1063 >> Skriv C-h a file<Return>.
1065 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1066 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1067 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1069 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1072 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1074 C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando
1075 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1076 där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är
1077 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1078 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1079 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
1080 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1081 När du väl har tagit dig igenom den här
1082 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1083 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1089 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1090 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1091 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
1093 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1094 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
1101 Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
1102 bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
1103 Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
1104 (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
1107 Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
1108 exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
1109 C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
1110 långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
1111 finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
1113 Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
1114 subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
1115 operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
1116 Emacs-manualen i noden "Dired".
1118 Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
1124 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1125 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1126 Lidell översatte den till Svenska.
1128 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1129 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1131 Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software Foundation
1133 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1134 of this document as received, in any medium, provided that the
1135 copyright notice and permission notice are preserved,
1136 and that the distributor grants the recipient permission
1137 for further redistribution as permitted by this notice.
1139 Permission is granted to distribute modified versions
1140 of this document, or of portions of it,
1141 under the above conditions, provided also that they
1142 carry prominent notices stating who last altered them.
1144 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1145 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1146 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1147 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
1149 ;;; Local Variables:
1151 ;;; sentence-end-double-space: nil
1154 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b
HCoop / bpt / emacs.git / blob