1 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs. I slutet finns
2 kopieringsvillkoren. Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free
3 Software Foundation, Inc.
5 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
6 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
7 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
9 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
10 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
11 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
12 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
13 den och trycker sedan <chr>.
15 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
16 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
17 kommando. Till exempel:
18 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
19 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
20 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
21 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
22 fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
24 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
25 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
26 bläddrar framåt i filen.
28 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
29 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
30 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
31 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
32 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
34 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
40 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
42 C-v Flytta en skärmbild framåt.
43 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
44 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
45 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
48 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
49 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
53 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
54 ------------------------------
56 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
57 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
59 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
60 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
61 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
62 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
69 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
74 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
75 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
78 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
79 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
80 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
81 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
82 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
84 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
86 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
87 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
90 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
91 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
94 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
95 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
96 flyttar markören över radslutstecknet.
98 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
100 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
101 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
102 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
105 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
106 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
107 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
108 försvinner ut ur skärmbilden.
110 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
111 C-n och se vad som händer.
113 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
114 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
115 flyttar den ett ord bakåt.
117 >> Prova några M-f och M-b.
119 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
120 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
121 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
124 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
125 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
126 placeringar av markören både i och mellan ord.
128 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
129 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
130 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
131 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
132 (bokstäver, rader, etc.).
134 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
135 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
136 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
138 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
139 Prova också några M-a och sedan några M-e.
141 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
142 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
143 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
145 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
146 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
149 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
150 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
152 C-f Flytta markören ett steg framåt
153 C-b Flytta markören ett steg bakåt
155 M-f Flytta markören ett ord framåt
156 M-b Flytta markören ett ord bakåt
158 C-n Flytta markören till nästa rad
159 C-p Flytta markören till föregående rad
161 C-a Flytta markören till början av raden
162 C-e Flytta markören till slutet av raden
164 M-a Flytta markören till början av meningen
165 M-e Flytta markören till slutet av meningen
167 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
168 Dessa är de kommandon som används mest.
170 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
171 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
172 flyttar den till slutet av texten.
174 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
175 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
176 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
179 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
180 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
182 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
183 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
185 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
186 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
187 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
188 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
189 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
190 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
191 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
192 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
193 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
195 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
196 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
197 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
198 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
199 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
200 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
201 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
202 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
205 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
207 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
208 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
210 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
211 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
212 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
213 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
214 dess värde, gör kommandot något annat.
216 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
217 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
218 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
219 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
222 >> Prova C-u 8 C-v nu.
224 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
225 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
227 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
228 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
229 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
230 med musen kan du rulla texten.
232 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
233 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
234 texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
236 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
237 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
244 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
245 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
246 som tar för lång tid att utföra.
248 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
249 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
251 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
252 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
253 du avbröt argumentet med C-g.
255 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
261 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
262 använda dem av misstag.
264 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
265 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
266 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
268 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
269 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
270 svarar du "n" på frågan.
272 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
273 Skriv n som svar på frågan.
279 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
280 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
281 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
282 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
284 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
286 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
287 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
290 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
292 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
293 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
295 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
297 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
298 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
299 KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x
300 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
301 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
304 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
305 -------------------------
307 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
308 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
309 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
312 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
313 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
314 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
316 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
319 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
320 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
321 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
322 är bara en lokal kopia.
324 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
325 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
326 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
327 indikerar att raden fortsätter.
329 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
330 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
331 fortsättningstecknet ser ut.
333 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
334 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
336 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
337 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
338 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
339 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
341 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
342 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
344 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
346 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
347 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
348 skrivas flera gånger.
350 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
352 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
353 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
354 översikt över kommandon för radering:
356 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören
357 C-d raderar tecknet som står precis under markören
359 M-<Delete> raderar ordet precis före markören
360 M-d raderar ordet precis efter markören
362 C-k raderar från markören till slutet av raden
363 M-k raderar till slutet av stycket
365 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
366 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
367 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
368 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
370 Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av
371 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
372 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
373 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
376 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
377 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
378 längst ner på skärmen.
379 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
381 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
384 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
385 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
386 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
387 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
388 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
389 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
390 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
392 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
393 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
394 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
397 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
398 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
399 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
400 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
401 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
402 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
404 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
405 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
406 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
407 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
408 annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan
409 också hämta tillbaka den flera gånger så att du får flera lika
412 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
413 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
415 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
417 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
418 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
420 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
422 Och hämta så tillbaka igen:
424 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
425 Så kopierar man text.
427 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
428 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
429 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
430 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
431 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
432 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
433 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
434 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
435 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
436 återtagna texten där den är.
438 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
439 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
441 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
442 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
443 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
444 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
445 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
446 prova med positiva och negativa argument till M-y.
452 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
453 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
455 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
456 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
457 repetition upphäva ett kommando till.
459 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
460 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
461 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
462 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
463 för att ångra inskriven text.
465 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
468 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
469 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
470 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
471 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
472 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
474 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
476 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
477 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
478 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
479 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
485 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
486 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
487 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
488 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
490 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
491 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
492 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
493 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
494 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
495 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
497 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
498 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
499 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
500 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
501 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
502 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
504 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
505 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
506 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
507 att du gett kommandot
511 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
512 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
513 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
514 för att förändra filnamnet.
516 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
517 avbryta med kommandot C-g.
519 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
520 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
521 du inte finner någon fil.
523 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
524 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
525 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
527 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
528 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
533 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
534 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
535 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
536 slutet av det ursprungliga filnamnet.
538 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
539 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
542 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
543 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
546 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
547 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
548 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
549 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
550 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
553 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
554 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
555 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
556 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
557 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
558 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
565 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
566 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
567 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
570 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
571 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
572 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
573 tillbaka till den här vägledningen.
575 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
576 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
577 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
579 C-x C-b Listning av buffertar.
583 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
584 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
585 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
586 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
587 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
589 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
591 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
592 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
593 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
594 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
595 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
596 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
597 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
599 C-x s Spara buffertar
601 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
604 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
605 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
606 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
609 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
610 -------------------------------
612 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
613 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
614 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
616 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
617 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
620 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
621 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
622 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
623 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
624 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
625 innan Emacs avslutas.
627 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
628 återvända till samma Emacs senare.
630 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
631 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
632 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
634 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
635 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
636 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
637 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
639 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
640 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
641 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
642 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
643 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
644 istället för att avsluta.
646 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
651 C-x C-b Lista buffertar.
652 C-x C-c Avsluta Emacs.
653 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
656 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
657 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
658 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
659 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
660 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
661 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
662 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
663 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
664 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
665 kommandot med <Return>.
667 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
668 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
669 avsluta bägge argumenten med <Return>.
671 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
672 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
674 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
675 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
676 ordet förekom, från markören och nedåt.
682 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
683 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
684 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
685 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
686 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
687 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
688 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
690 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
691 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
692 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
693 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
699 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
700 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
701 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
708 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
711 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
713 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
715 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
716 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
717 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
718 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
719 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
720 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
722 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
723 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
725 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
726 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
727 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
729 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
730 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
731 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
733 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
734 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
735 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
736 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
738 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
739 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
740 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
741 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
742 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
743 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
744 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
746 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
749 >> Skriv M-x text mode<Return>.
751 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
752 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
753 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
754 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
756 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
757 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
760 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
763 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
765 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
767 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
769 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
770 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
771 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
772 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
773 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
775 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
776 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
777 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
780 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
781 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
782 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
783 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
786 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
787 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
788 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
790 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
791 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
792 genom ett numeriskt argument.
794 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
795 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
796 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
797 att använda C-x f en gång till.
799 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
800 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
801 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
802 du önskar att omformatera.
804 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
810 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
811 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
812 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
813 teckensträngen uppträder.
815 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
816 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
817 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
820 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
821 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
823 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
824 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
825 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
826 efter. <Return> avslutar sökandet.
828 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
829 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
830 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
831 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
832 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
834 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
835 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
837 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
838 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
839 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
840 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
841 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
842 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
844 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
845 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
846 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
847 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
848 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
850 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
851 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
852 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
853 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
854 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
855 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
856 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
859 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
860 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
863 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
864 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
865 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
866 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
872 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
875 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
876 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
878 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
879 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
882 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
883 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
885 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
888 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
889 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
892 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
893 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
894 gjorde när du lämnade det.
896 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
897 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
898 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
899 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
900 för det valda fönstret (selected window).
902 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
903 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
904 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
905 i det andra fönstret.
907 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
908 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
909 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
910 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
911 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
913 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
914 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
915 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
916 och inte en äkta "modifierare".
918 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
921 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
922 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
923 som markören står i."
925 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
926 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
927 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
930 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
933 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
934 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
935 Markören flyttats också dit.
937 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
938 1 för att bli kvitt det nedre igen.
941 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
942 -----------------------------
944 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
945 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
946 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
947 istället för (Fundamental).
949 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
950 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
951 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
953 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
956 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
957 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
958 under rekursiv redigering.
964 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
965 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
966 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
967 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
968 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
969 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
972 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
973 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
974 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
975 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
976 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
978 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
979 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
980 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
981 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
984 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
985 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
988 Meddelandet skall då bli något i stil med
990 C-p runs the command previous-line
992 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
993 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
994 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
995 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
997 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
998 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1000 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1005 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1006 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1007 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1008 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1010 Här är fler varianter på C-h:
1012 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1014 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1015 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1016 som implementerar kommandot C-p.
1018 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1019 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1020 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1022 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1023 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1024 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1025 kommandon kan aktiveras med META-x. För några
1026 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1027 en eller två tecken som kör det kommandot.
1029 >> Skriv C-h a file<Return>.
1031 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1032 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1033 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1035 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1038 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1040 C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando
1041 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1042 där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är
1043 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1044 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1045 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
1046 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1047 När du väl har tagit dig igenom den här
1048 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1049 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1055 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1056 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1057 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
1059 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1060 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
1067 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1068 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1069 Lidell översatte den till Svenska.
1071 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1072 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1074 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
1076 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1077 of this document as received, in any medium, provided that the
1078 copyright notice and permission notice are preserved,
1079 and that the distributor grants the recipient permission
1080 for further redistribution as permitted by this notice.
1082 Permission is granted to distribute modified versions
1083 of this document, or of portions of it,
1084 under the above conditions, provided also that they
1085 carry prominent notices stating who last altered them.
1087 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1088 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1089 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1090 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
1092 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b
HCoop / bpt / emacs.git / blob