etc/TUTORIAL.se

   1 Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har
   2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
   3 dokumentet för villkor och förutsättningar.
   4
   5 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.
   6
   7 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
   8 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
   9 ALT eller EDIT). Istället för att skriva META eller KONTROLL kommer vi
  10 här att använda följande förkortningar:
  11
  12  C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt
  13          som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner
  14          kontrolltangenten och tryck f.
  15  M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller
  16          ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
  17          någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
  18          släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
  19          skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
  20
  21 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
  22 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
  23 kommando. Till exempel:
  24 <<Tomma rader sätts in här när help-with-tutorial aktiveras>>
  25 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
  26         Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v.
  27         Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
  28         skärmbild.
  29
  30 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
  31 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
  32 bläddrar framåt i filen.
  33
  34 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
  35 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
  36 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
  37 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
  38 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
  39
  40 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
  41
  42
  43 * SAMMANFATTNING
  44 ----------------
  45
  46 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
  47
  48         C-v     Flytta en skärmbild framåt.
  49         M-v     Flytta en skärmbild bakåt.
  50         C-l     Rita om skärmen och placera texten där markören står
  51                 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
  52                 KONTROLL-1.)
  53
  54 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
  55    Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
  56    markören nu.
  57
  58
  59 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
  60 ------------------------------
  61
  62 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
  63 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
  64
  65 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
  66 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
  67 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
  68 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
  69 flyttar markören:
  70
  71
  72                          Föregående rad, C-p
  73                                   :
  74                                   :
  75    Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
  76                                   :
  77                                   :
  78                            Nästa rad, C-n
  79
  80 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
  81    och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
  82    skärmbilden.
  83
  84 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
  85 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
  86 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
  87 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
  88 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
  89
  90 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
  91
  92 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
  93    med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
  94    på en rad.
  95
  96 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
  97 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
  98 den gör det.
  99
 100 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
 101    flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
 102    flyttar markören över radslutstecknet.
 103
 104 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
 105
 106 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
 107    är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
 108    raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
 109    nästa rad.
 110
 111 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
 112 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
 113 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
 114 försvinner ut ur skärmbilden.
 115
 116 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
 117    C-n och se vad som händer.
 118
 119 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
 120 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
 121 flyttar den ett ord bakåt.
 122
 123 >> Prova några M-f och M-b.
 124
 125 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
 126 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
 127 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
 128 motsatt riktning.
 129
 130 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
 131    C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
 132    placeringar av markören både i och mellan ord.
 133
 134 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
 135 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
 136 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
 137 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
 138 (bokstäver, rader, etc.).
 139
 140 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
 141 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
 142 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
 143
 144 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
 145    Prova också några M-a och sedan några M-e.
 146
 147 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
 148 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
 149 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
 150
 151 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
 152 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
 153 är i texten.
 154
 155 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
 156 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
 157
 158         C-f     Flytta markören ett steg framåt
 159         C-b     Flytta markören ett steg bakåt
 160
 161         M-f     Flytta markören ett ord framåt
 162         M-b     Flytta markören ett ord bakåt
 163
 164         C-n     Flytta markören till nästa rad
 165         C-p     Flytta markören till föregående rad
 166
 167         C-a     Flytta markören till början av raden
 168         C-e     Flytta markören till slutet av raden
 169
 170         M-a     Flytta markören till början av meningen
 171         M-e     Flytta markören till slutet av meningen
 172
 173 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
 174    Dessa är de kommandon som används mest.
 175
 176 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
 177 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
 178 flyttar den till slutet av texten.
 179
 180 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
 181 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
 182 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
 183 bli M-komma.
 184
 185 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
 186    Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
 187
 188 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
 189    Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
 190
 191 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
 192 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
 193 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
 194 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
 195 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
 196 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
 197 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
 198 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
 199 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
 200
 201 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
 202 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
 203 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
 204 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
 205 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
 206 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
 207 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
 208 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
 209 kommandot.
 210
 211 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
 212
 213 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
 214    kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
 215
 216 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
 217 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
 218 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
 219 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
 220 dess värde, gör kommandot något annat.
 221
 222 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
 223 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
 224 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
 225 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
 226 uppåt.
 227
 228 >> Prova C-u 8 C-v nu.
 229
 230 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
 231 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
 232
 233 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
 234 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
 235 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
 236 med musen kan du rulla texten.
 237
 238 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
 239    på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
 240    texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
 241
 242 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
 243    mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
 244    på hur du för musen.
 245
 246
 247 * OM EMACS HÄNGER
 248 -----------------
 249
 250 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
 251 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
 252 som tar för lång tid att utföra.
 253
 254 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
 255 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
 256
 257 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
 258    C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
 259    du avbröt argumentet med C-g.
 260
 261 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
 262
 263
 264 * SPÄRRADE KOMMANDON
 265 --------------------
 266
 267 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
 268 använda dem av misstag.
 269
 270 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
 271 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
 272 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
 273
 274 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
 275 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
 276 svarar du "n" på frågan.
 277
 278 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
 279    Skriv n som svar på frågan.
 280
 281
 282 * FÖNSTER
 283 ---------
 284
 285 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
 286 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
 287 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
 288 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
 289
 290         C-x 1      Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
 291
 292 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
 293 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
 294 tas bort.
 295
 296 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
 297 >> Tryck C-h k C-f.
 298    Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
 299    för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
 300
 301 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
 302
 303 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
 304 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
 305 KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x
 306 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
 307 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
 308
 309
 310 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
 311 -------------------------
 312
 313 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
 314 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
 315 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
 316 radbrytning.
 317
 318 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
 319 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
 320 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
 321
 322 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
 323 markörspositionen.
 324
 325 >>  Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
 326     använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
 327     kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
 328     är bara en lokal kopia.
 329
 330 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
 331 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
 332 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
 333 indikerar att raden fortsätter.
 334
 335 >>  Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
 336     fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
 337     fortsättningstecknet ser ut.
 338
 339 >>  Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
 340     skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
 341
 342 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
 343 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
 344 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
 345 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
 346
 347 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
 348    Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
 349
 350 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
 351
 352 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
 353 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
 354 skrivas flera gånger.
 355
 356 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
 357
 358 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
 359 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
 360 översikt över kommandon för radering:
 361
 362         <Delete>     raderar tecknet som står precis före markören
 363         C-d          raderar tecknet som står precis under markören
 364
 365         M-<Delete>   raderar ordet precis före markören
 366         M-d          raderar ordet precis efter markören
 367
 368         C-k          raderar från markören till slutet av raden
 369         M-k          raderar till slutet av stycket
 370
 371 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
 372 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
 373 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
 374 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
 375
 376 Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av
 377 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
 378 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
 379 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
 380 positionerna.
 381
 382 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
 383 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
 384    längst ner på skärmen.
 385 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
 386    stycket.
 387 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
 388    o.
 389
 390 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
 391 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
 392 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
 393 (yanking).  Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
 394 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
 395 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
 396 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
 397
 398 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
 399    Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
 400 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
 401    raden som var kvar.
 402
 403 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
 404 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
 405 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
 406 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
 407 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
 408 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
 409
 410 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
 411 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
 412 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
 413 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
 414 annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan
 415 också hämta tillbaka den flera gånger så att du får flera lika
 416 förekomster av den.
 417
 418 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
 419 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
 420
 421 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
 422
 423 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
 424 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
 425
 426 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
 427
 428 Och hämta så tillbaka igen:
 429
 430 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
 431    Så kopierar man text.
 432
 433 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
 434 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
 435 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
 436 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
 437 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
 438 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
 439 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
 440 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
 441 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
 442 återtagna texten där den är.
 443
 444 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
 445 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
 446
 447 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
 448    denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
 449    M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
 450    M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
 451    första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
 452    prova med positiva och negativa argument till M-y.
 453
 454
 455 * ÅNGRA
 456 -------
 457
 458 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
 459 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
 460
 461 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
 462 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
 463 repetition upphäva ett kommando till.
 464
 465 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
 466 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
 467 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
 468 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
 469 för att ångra inskriven text.
 470
 471 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
 472    igen.
 473
 474 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
 475 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
 476 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
 477 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
 478 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
 479
 480 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
 481
 482 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
 483 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
 484 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
 485 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
 486
 487
 488 * FILER
 489 -------
 490
 491 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
 492 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
 493 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
 494 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
 495
 496 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
 497 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
 498 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
 499 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
 500 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
 501 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
 502
 503 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
 504 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
 505 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
 506 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
 507 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
 508 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
 509
 510 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
 511 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
 512 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
 513 att du gett kommandot
 514
 515         C-x C-f   Finn en fil
 516
 517 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
 518 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
 519 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
 520 för att förändra filnamnet.
 521
 522 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
 523 avbryta med kommandot C-g.
 524
 525 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
 526    avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
 527    du inte finner någon fil.
 528
 529 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
 530 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
 531 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
 532
 533 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
 534 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
 535 kommando
 536
 537         C-x C-s   Spara fil
 538
 539 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
 540 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
 541 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
 542 slutet av det ursprungliga filnamnet.
 543
 544 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
 545 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
 546 systemet kraschar.
 547
 548 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
 549    Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
 550    på skärmbilden.
 551
 552 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
 553 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
 554 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
 555 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
 556 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
 557 detta kan undvikas.
 558
 559 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
 560 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
 561 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
 562 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
 563 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
 564 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
 565 fil som existerar.
 566
 567
 568 * BUFFERTAR
 569 -----------
 570
 571 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
 572 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
 573 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
 574 öppna i Emacs.
 575
 576 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
 577    Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
 578    C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
 579    tillbaka till den här vägledningen.
 580
 581 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
 582 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
 583 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
 584
 585         C-x C-b      Listning av buffertar.
 586
 587 >> Prova C-x C-b nu.
 588
 589 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
 590 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
 591 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
 592 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
 593 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
 594
 595 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
 596
 597 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
 598 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
 599 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
 600 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
 601 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
 602 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
 603 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
 604
 605         C-x s      Spara buffertar
 606
 607 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
 608 vill spara eller ej.
 609
 610 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
 611    Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
 612    TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
 613
 614
 615 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
 616 -------------------------------
 617
 618 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
 619 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
 620 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
 621
 622         C-x     Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
 623         M-x     Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
 624                 kommandonamn.
 625
 626 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
 627 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
 628 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
 629 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
 630 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
 631 innan Emacs avslutas.
 632
 633 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
 634 återvända till samma Emacs senare.
 635
 636 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
 637 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
 638 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
 639
 640 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
 641 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
 642 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
 643 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
 644
 645 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
 646 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
 647 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
 648 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
 649 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
 650 istället för att avsluta.
 651
 652 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
 653 hittills:
 654
 655         C-x C-f         Finn fil.
 656         C-x C-s         Spara fil.
 657         C-x C-b         Lista buffertar.
 658         C-x C-c         Avsluta Emacs.
 659         C-x 1           Ta bort alla utom ett fönster.
 660         C-x u           Ångra.
 661
 662 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
 663 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
 664 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
 665 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
 666 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
 667 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
 668 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
 669 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
 670 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
 671 kommandot med <Return>.
 672
 673 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
 674 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
 675 avsluta bägge argumenten med <Return>.
 676
 677 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
 678    Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
 679
 680    Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
 681    ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
 682    ordet förekom, från markören och nedåt.
 683
 684
 685 * SPARAUTOMATIK
 686 ---------------
 687
 688 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
 689 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
 690 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
 691 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
 692 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
 693 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
 694 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
 695
 696 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
 697 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
 698 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
 699 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
 700
 701
 702 * EKOOMRÅDE
 703 -----------
 704
 705 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
 706 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
 707 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
 708 skärmbilden.
 709
 710
 711 * LÄGESRADEN
 712 ------------
 713
 714 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
 715 ungefär ut så här:
 716
 717 --:**  TUTORIAL          (Fundamental)--L670--58%----------------
 718
 719 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
 720
 721 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
 722 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
 723 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
 724 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
 725 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
 726 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
 727
 728 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
 729 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
 730
 731 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
 732 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
 733 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
 734
 735 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
 736 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
 737 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
 738
 739 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
 740 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
 741 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
 742 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
 743
 744 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
 745 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
 746 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
 747 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
 748 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
 749 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
 750 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
 751
 752 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
 753 använda Text-läge.
 754
 755 >> Skriv M-x text mode<Return>.
 756
 757 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
 758 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
 759 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
 760 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
 761
 762 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
 763 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
 764 annorlunda.
 765
 766 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
 767 C-h m.
 768
 769 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
 770    skärmbilden.
 771 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
 772    Fundamental-läget.
 773 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
 774
 775 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
 776 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
 777 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
 778 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
 779 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
 780
 781 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
 782 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
 783 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
 784 för lång.
 785
 786 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
 787 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
 788 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
 789 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
 790 läget".
 791
 792 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
 793    "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
 794    Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
 795
 796 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
 797 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
 798 genom ett numeriskt argument.
 799
 800 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
 801    någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
 802    än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
 803    att använda C-x f en gång till.
 804
 805 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
 806 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
 807 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
 808 du önskar att omformatera.
 809
 810 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
 811
 812
 813 * SÖKNING
 814 ---------
 815
 816 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
 817 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
 818 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
 819 teckensträngen uppträder.
 820
 821 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
 822 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
 823 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
 824 efter.
 825
 826 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
 827 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
 828
 829 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
 830 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
 831 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
 832 efter. <Return> avslutar sökandet.
 833
 834 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
 835    bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
 836    du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
 837    har du sökt efter ordet "markör" en gång.
 838 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
 839    "markör".
 840 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
 841 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
 842
 843 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
 844 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
 845 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
 846 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
 847 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
 848 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
 849
 850 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
 851 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
 852 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
 853 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
 854 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
 855
 856 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
 857 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
 858 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
 859 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
 860 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
 861 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
 862 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
 863 förekomsten av "m".
 864
 865 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
 866 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
 867 så som C-s och C-r.
 868
 869 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
 870 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
 871 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
 872 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
 873
 874
 875 * FLERA FÖNSTER
 876 ---------------
 877
 878 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
 879 skärmen samtidig.
 880
 881 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
 882    KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
 883
 884 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
 885    fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
 886    det övre fönstret.
 887
 888 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
 889    (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
 890
 891 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
 892    nedre fönstret.
 893
 894 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
 895    och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
 896    fönstret.
 897
 898 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
 899    fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
 900    gjorde när du lämnade det.
 901
 902 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
 903 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
 904 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
 905 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
 906 för det valda fönstret (selected window).
 907
 908 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
 909 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
 910 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
 911 i det andra fönstret.
 912
 913 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
 914 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
 915 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
 916 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
 917 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
 918
 919 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
 920 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
 921 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
 922 och inte en äkta "modifierare".
 923
 924 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
 925    fönstret.
 926
 927 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
 928 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
 929 som markören står i."
 930
 931 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
 932 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
 933 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
 934 oberoende.
 935
 936 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
 937 filer:
 938
 939 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
 940    Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
 941    Markören flyttats också dit.
 942
 943 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
 944    1 för att bli kvitt det nedre igen.
 945
 946
 947 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
 948 -----------------------------
 949
 950 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
 951 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
 952 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
 953 istället för (Fundamental).
 954
 955 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
 956 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
 957 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
 958
 959 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
 960    för att komma ut.
 961
 962 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
 963 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
 964 under rekursiv redigering.
 965
 966
 967 * MER HJÄLP
 968 -----------
 969
 970 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
 971 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
 972 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
 973 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
 974 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
 975 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
 976 C-h.
 977
 978 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
 979 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
 980 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
 981 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
 982 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
 983
 984 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
 985 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
 986 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
 987 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
 988 help<Return>.)
 989
 990 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
 991 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
 992
 993 >> Skriv C-h c C-p.
 994    Meddelandet skall då bli något i stil med
 995
 996         C-p runs the command previous-line
 997
 998 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
 999 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
1000 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1001 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1002
1003 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
1004 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1005
1006 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1007 istället för C-h c.
1008
1009 >> Skriv C-h k C-p.
1010
1011 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1012 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1013 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1014 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1015
1016 Här är fler varianter på C-h:
1017
1018    C-h f        Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1019
1020 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1021    Detta ger den information Emacs har om funktionen
1022    som implementerar kommandot C-p.
1023
1024 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1025 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1026 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1027
1028    C-h a        Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1029                 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1030                 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1031                 kommandon kan aktiveras med META-x. För några
1032                 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1033                 en eller två tecken som kör det kommandot.
1034
1035 >> Skriv C-h a file<Return>.
1036
1037 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1038 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1039 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1040
1041 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1042    gånger.
1043
1044 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1045
1046    C-h i        Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando
1047                 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1048                 där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är
1049                 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1050                 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1051                 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
1052                 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1053                 När du väl har tagit dig igenom den här
1054                 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1055                 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1056
1057
1058 * TILL SIST
1059 -----------
1060
1061 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1062 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1063 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
1064
1065 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1066 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
1067 ett mail och klaga!
1068
1069
1070 * KOPIERING
1071 -----------
1072
1073 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1074 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1075 Lidell översatte den till Svenska.
1076
1077 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1078 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1079
1080 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
1081
1082    Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1083    of this document as received, in any medium, provided that the
1084    copyright notice and permission notice are preserved,
1085    and that the distributor grants the recipient permission
1086    for further redistribution as permitted by this notice.
1087
1088    Permission is granted to distribute modified versions
1089    of this document, or of portions of it,
1090    under the above conditions, provided also that they
1091    carry prominent notices stating who last altered them.
1092
1093 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1094 same spirit.  Please read the file COPYING and then do give copies of
1095 GNU Emacs to your friends.  Help stamp out software obstructionism
1096 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!